Helg i Jämtland

Det händer ibland att man tappar gnistan som fotograf, man saknar den där extra motivationen som gör att det blir superkul att fota i stället för bara kul. Då finns det inget mer motivationshöjande än att hänga på en fotograf man ser upp till, på jobb.

I början på sommaren kontaktade jag Mats Almlöf för att höra om jag kanske kunde få hänga på honom. Till saken hör att många av oss ”bröllopsfotografer” i Sverige fotograferar ganska lika, enligt mig så är det väldigt få som överhuvudtaget har ett eget bildspråk. Mats är en av dem som kör sitt eget race, och som jag tycker gör det väldigt bra, och dessutom är medlem i wpja (wedding photo journalist assiciation). Ni hittar hans hemsida här.

Hur som helst så vart det inte av i somras (då jag själv har haft bröllop i princip varje lördag). Men för några veckor sedan hörde han av sig och undrade om jag var intresserad av att följa med på bröllop i Storulvån/Handöl. Jag behövde knappast tänka efter, bara kolla i kalendern och tacka ja. Jag älskar de svenska fjällen och att få se ett bröllop bli fotograferat där kunde ju inte bli bättre.

Men det allra bästa var ändå att jag samtidigt kunde hälsa på en av mina livs bästa väninnor, Jennie. Hon är vanligtvis bosatt i USA men är hemma i Östersund i mellan åt, så det bli verkligen inte många chanser under ett år att umgås med henne. Hon är också fotograf, den enda fotograf som kan få mig att känna mig avslappnad framför en kamera och den enda fotograf som kan få mig att bli nöjd med en bild på mig själv. Därför brukar jag passa på att uppdatera lite presentationsbilder när vi träffas, lite bilder ifrån henne hittar ni här och i slutet av detta inlägg.


Kapellet i Handöl, Mats och präst.

Roligt att till och med prästen tog fram kameran under kyssen!

Det var en hel del barn på bröllopet som livade upp stämmingen.

Så litet är det i ett lappkapell att brudparet inte ens kan gå bredvid varandra, så mysigt.

Det är nog bara på ett bröllop i fjällen man ser den här coola kombinationen av kläder/skor.

Kanske det mest väldokumenterade bröllop jag varit på.



Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att det var en svindyr anställd assistent, men det var bara en av deras vänner som hjälpte till.





Så lite bilder som Jennie tog på mig!!!